Det s.k. klassikerskyddet prövas i domstol – Patent- och marknadsdomstolen anser att oförändrad återgivning faller utanför det skydd bestämmelsen i 51 § URL ger

Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) och Nordfront – två ideella föreningar – har enligt sina stadgar bl.a. målet att skapa ett enat och starkt Norden som kan säkra de nordiska folkens frihet och garantera deras etniska och kulturella överlevnad. NMR skall kämpa såväl parlamentariskt som utomparlamentariskt – på så bred front som möjligt. Nordfront skall ge ut en nättidning benämnd ”Nordfront”. Föreningen har utgivningsbevis för en databas, www.nordfront.se. Webbplatsen är allmänt tillgänglig via Internet. På webbplatsen nordfront.se finns redaktionella texter om dagshändelser och olika samhällsföreteelser. Därutöver finns på webbplatsen, under rubriken ”Citat”, citat av olika författare och utdrag ur diktverk. Citaten finns i den vänstra delen av sidvyn på webbplatsen, till vänster om de skrivna texterna.

På nordfront.se har vid olika tillfällen funnits utdrag ur diktverk av Esaias Tegnér, Viktor Rydberg och Verner von Heidenstam samt ur den fornnordiska dikten Hávamál. På webbsidan har även funnits en artikel enligt vilken Tegnér, Rydberg och Heidenstam genom ett ”upprop” påstås ge Nordfront tillstånd till återgivningarna samt stöd åt Nordfronts arbete mm. (”Till Nordfronts försvar”).

Med stöd av 6 § upphovsrättsförordningen och under åberopande av det s.k. klassikerskyddet i 51 § upphovsrättslagen väckte Svenska Akademien talan mot NMR och Nordfront i anledning av återgivningarna på webbsidan. Svenska Akademien yrkade i första hand förbud vid vite för föreningarna att på www.nordfront.se helt eller delvis återge ett eller flera utdrag ur vissa namngivna verk av Heidenstam, Rydberg, Tegnér och ur Hávamál och i andra hand att på webbplatsen återge verken på det sätt som de facto skett. Svenska Akademien ansåg att publiceringarna innebar ett återgivande ”på sätt som kränker den andliga odlingens intressen” (51 § URL). Kränkningarna har, enligt Svenska Akademien, bestått i att verken har återgetts i anslutning till publiceringar: som åtalats och av domstol har ansetts utgöra hets mot folkgrupp; intill bilder, uttalanden, filmklipp och symboler som förknippas med förföljelse av judar; intill uttalanden som innefattar nedvärdering/kränkning av homosexuella, som åtalats och av domstol bedömts utgöra olaga våldsskildring/skildrat grovt våld; i sammanhang där författarna/verken påstås dela budskapet på webbplatsen. Sammanfattningsvis ansåg Svenska Akademien att återgivningarna har skett i ett för verken främmande och kränkande sammanhang – i stark konflikt med grundläggande demokratiska och allmänt accepterade samhälleliga värderingar om respekt för människors lika värde, likabehandling av människor och icke-diskriminering.

NRM och Nordfront försvarade sig – bland annat angav föreningarna följande: bifall av förstahandsyrkandet skulle innebära förbud mot återgivningar som (ännu) inte ägt rum och därmed utgöra otillåten förhandscensur. Återgivandena på webbsidan utgör citat och omfattas inte av 51 § URL. De har gjorts i enlighet med god citatsed och är därmed tillåtna. Återgivningarna har inte förvanskats – klassikerskyddet avser endast förvanskningar – det tar inte sikte på i vilket sammanhang eller av vem något återges, inte heller tar det sikte på vad det återges med koppling eller anslutning till. Återgivningarna har inte gjorts på ett sådant sätt att de kan sättas i samband med övrigt innehåll på webbplatsen. Återgivningarna har inte gjorts i ett kränkande sammanhang – inte heller i anslutning till något brottsligt, hatiskt eller våldsbejakande. Klassikerskyddet avser att skydda de allra mest betydelsefulla mästerverken och aktuella verk kan inte, enligt föreningarna, räknas till den gruppen. Klassiker-skyddet avser att ge skydd mot att kommersiella aktörer i vinstsyfte kränker den andliga odlingens intressen – i övriga fall bevakas kulturintresset bättre genom debatt än förbud. De återgivningar som gjorts i artikeln ”Upprop: Till Nordfronts försvar” är en satir – och därmed tillåten.

Patent- och marknadsdomstolen konstaterade att även utdrag ur verk kan kvalificera sig för att vara ”verk” i den mening som avses i 51 § URL och att detta- med hänsyn till originalitet, kreativa val mm – var fallet med de aktuella utdragen.  Domstolen ansåg det vara klart att verken som var föremål för tvist kvalificerade sig för att åtnjuta skydd enligt bestämmelsen i 51 § URL: återgivningarna upptar verk som skapats av författare som vid sin tid var mycket kända, vars verk har fortlevt och därmed blivit en del av kulturarvet – även Hávamál en del av kulturarvet. Vidare angav domstolen att parterna var ense om att inga ändringar gjorts i de texter som citerades på webbsidan.

Efter att ha konstaterat att rättspraxis (i vart fall svensk) saknas redogörs ingående för uttalanden i förarbetena till bestämmelsen i 51 § URL. Efter en analys av förarbetsuttalandena kommer Patent- och marknadsdomstolen fram till att de uttalanden som görs uteslutande avser verk som utsatts för bearbetningar, förändringar eller förvanskningar – inget talar för att verk som återges i oförändrat skick i ett stötande sammanhang var avsedda att omfattas av bestämmelsen i 51 § URL. Sammanhang kan beaktas vid bedömning av om återgivning i ändrat skick är kränkande. Enligt domstolen avser klassikerskyddet att skydda det litterära/konstnärliga verket i dess ursprungliga gestaltning. Det faktum att klassikerskyddet utgör ett undantag från principen om fritt nyttjande efter skyddstidens utgång och en extensiv tolkning av bestämmelsens tillämpningsområde skulle kunna ge upphov till yttrande- och tryckfrihetsrättsliga konsekvenser som är svåra att överblicka manar till försiktighet.

Patent- och marknadsdomstolens slutsats blir att klassikerskyddet kan inte användas på en återgivning av verk i oförändrat skick och att Svenska Akademiens talan därför inte kan vinna bifall.

I ett pressmeddelande av den 30 april 2021 meddelade Svenska Akademien att man fatta beslutet att inte överklaga domen. Akademien anser inte att ”domstolens domskäl är övertygande, i synnerhet inte när det gäller verksanvändning som ett led i en brottslig verksamhet”, men har ändå beslutat att inte överklaga domen. ”Den bättre ordningen är att riksdag och regering tar ställning till om domstolens avgränsning av skyddet är godtagbar eller om ett förtydligande av lagskyddet behövs.”

Patent- och marknadsdomstolens dom av den 15 april 2021 i mål nr PMT 17286-19