Brukskonst i domstol no. 1 – Patent- och marknadsdomstolen prövar frågan om skydd för pelarbord

Galleri Mikael & Thomas Asplund AB (”Asplund”) bedriver verksamhet med bl.a. tillverkning och formgivning av möbler och andra inredningsprodukter. Hösten 2017 visade Asplund för första gången ett matbord i serien Palais – ett pelarbord – på en pressvisning. Bordet började sedan att säljas år 2018. Enligt Asplund låg ett omfattande utvecklingsarbete bakom framtagandet av pelarbordet. Asplund anger som de karakteristiska elementen hos bordet att det har en tunn, fasad bordsskiva, ett underrede i form av en kolonn i svarvad rundstavspanel, en fasning längst ned på pelarfoten som gör att bordet ser ut att sväva ovan golvet och att dimensionerna mellan den tunna bordsskivan och den bastanta pelaren gör att bordsskivan ser ut att sväva.

År 2021 lanserade möbelkedjan Mio ett pelarbord – bordet Cord. Bordet har inte samma dimensioner som Asplunds bord Palais, men även Mios bord har en fasad, tunn bordsskiva, ett underrede i form av en kolonn med en panel av rundstavar och en fot placerad på ett golvfundament  – detta så att intrycket blir att bordet foten svävar över golvet.

Efter viss skriftväxling och efter att Mio en period upphört med försäljningen av bordet Bord – för att därefter återuppta försäljningen väckte Asplund talan om upphovsrättsintrång mot Mio. Asplund framställde yrkanden om vitessanktionerat förbud, fastställelse av Asplunds rätt till skälig ersättning och ersättning för ytterligare skada till följd av intrånget, ersättning för kostnaden att sprida information om domen.

Som stöd för att bordet Palais åtnjuter upphovsrättsligt skydd åberopade Asplund bl.a. ett utlåtande av Svensk Forms Opinionsnämnd, av vilket framgår att nämnden funnit att Asplunds bord åtnjuter skydd som alster av brukskonst enligt upphovsrättslagen.

Mio har bestritt att Asplunds bord åtnjuter upphovsrättsligt skydd – dels med åberopande av att formgivningen till stor del är betingad av funktionella hänsyn och dels med hänvisning till att det vid tidpunkten för skapandet av bordet Palais fanns en mängd bord med snarlik utformning. Mio angav att det fanns en generell trend med runda möbler och träpanel.

Patent- och marknadsdomstolen redovisar – pedagogiskt och utförligt – sina resonemang i frågan om Asplunds bord åtnjuter upphovsrättsligt skydd – många hänvisningar görs till de skyddsförutsättningar som slagits fast av EU-domstolen och hur domstolen resonerar i frågor om relationen mellan teknisk funktionalitet och upphovsrättsligt skydd och det faktum att upphovsrätten inte är ett idéskydd (Cofemel, C-683/17; Brompton Bicycle C-833/18). Patent- och marknadsdomstolen redovisar också utförligt hur domstolen resonerar avseende skyddsförutsättningar och skyddsomfång i fråga om alster av brukskonst – i vilken utsträckning det bedömda alstret distanserar sig från det allmänna formförrådet, hur alstrets originalitet påverkar skyddsomfånget, tillämpning av det s.k. dubbelskapandekriteriet.

Domstolen kommer till slutsatsen – utan några som helst referenser till Svensk Forms Opinionsnämnds bedömning – att det inte visats att det vid tidpunkten för Asplunds formgivning av bordet Palais rådde en allmän trend med runda bord och träpanel, att Asplunds bord är resultatet av kreativa val, en disposition och kombination av beståndsdelar som ger uttryck för upphovspersonens kreativitet och att bordet därför åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Bordets skyddsomfång bedömdes – med hänsyn till att bordet är en sammansättning av enkla former med förhållandevis få tillkommande formelement – vara snävt.

Patent- och domstolen konstaterar därefter att Mios bord är mer eller mindre identiskt med Asplunds bord – de mindre avvikelser mellan borden som förekommer påverkar inte helhetsintrycket. Med stöd av bevisregeln i NJA 1994 s. 74 (Smultron-målet) åligger det därmed Mio att göra sannolikt att de skapat bordet Cord oberoende av Asplunds bord. Detta lyckas inte Mio med – enligt domstolen – och därför utgör Mios förfoganden över bordet Bord intrång i de upphovsrättigheter som tillkommer Asplund.

Patent- och marknadsdomstolens dom av den 19 oktober 2022 i mål nr PMT 16606-21.

Domen är överklagad – målnummer hos Patent- och marknadsöverdomstolen är mål nr PMT 13496-22.