Datorer och surfplattor anses ”särskilt ägnade” för privatkopiering – redovisningsskyldighet för Samsung

I 2 kap (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (”upphovsrättslagen”) stadgas om vissa begränsningar i upphovsrätten. I 2 kap. 12 § upphovsrättslagen anges att var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. För att kompensera upphovsmannen för det inkomstbortfall kopiering för privat bruk av musik, film och tv från en laglig förlaga medför, finns bestämmelser i 2 kap 26 k § 1 st. upphovsrättslagen om en särskild ersättning – s.k. privatkopieringsersättning. Bestämmelsen i 26 k § 1 st. upphovsrättslagen ger upphovsmän till skyddade verk rätt till privatkopieringsersättning från näringsidkare som tillverkar eller importerar anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp när verken sänts ut i ljudradio eller television eller har getts ut på anordningar genom vilka de kan återges. En förutsättning för att rätt till privatkopieringsersättning skall föreligga är att anordningarna kan anses vara ”särskilt ägnade för framställning av exemplar för privat bruk”. Anordningar som typiskt sett faller in under bestämmelsen är tomma CD-skivor, DVD, externa hårddiskar, usb-minnen och mp3-spelare.

I NJA 2016 s 490 slog Högsta domstolen fast att mobiltelefoner av märket Iphone var att betrakta som ”särskilt ägnade för framställning av exemplar för privat bruk” på sätt som avses i 26 k § upphovsrättslagen. Domstolen fann att de anordningar som omfattas av bestämmelsen är sådana som i hög grad är lämpade för privatkopiering och också kan antas komma till sådan användning i en omfattning som inte kan anses oväsentlig i sammanhanget (se NJA 2016 s 490, punkterna 14-15).

I nu aktuellt mål prövade först Stockholms tingsrätt frågan om datorer och surfplattor skulle anses vara sådana anordningar som omfattas av bestämmelsen i 26 k § upphovsrättslagen – och fann att så var fallet.

Samsung överklagade till Patent- och marknadsöverdomstolen. Domstolen, som avslog Samsungs begäran om ett förhandsavgörande från EU-domstolen, gjorde samma bedömning som tingsrätten i fråga om tillämpligheten av bestämmelsen i 26 k § upphovsrättslagen, dock att det föreläggande om att tillhandahålla redovisning som Patent- och marknadsöverdomstolen förordnade om var mer begränsat än tingsrättens.

Patent- och marknadsöverdomstolens dom av den 22 december 2016 i mål nr PMT 10135-15